Forsknings- och projektberättelser
LUVYs forsknings- och projektberättelser
Välkommen att ta del av berättelser från experter och fältmästare vid Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) om provtagning, forskning, evenemang, restaurering av vattendrag och mycket annat.
Kölden har inte satt stopp för de kontinuerliga vattenkvalitetsmätningarna
Under den gångna vintern har kölden knakat även i södra Finland. I fårorna rinner vattnet dock fortsättningsvis och man har fortsatt mätningarna av vattenkvaliteten med hjälp av kontinuerligt mätande apparatur. Med hjälp av den kontinuerliga mätningen är det möjligt att observera snabba förändringar i vattenkvaliteteten, vilket gör att det är viktigt att hålla igång mätningarna oberoende av väder eller årstid.
Lager, Pale Ale eller veteöl? – Vinterfiskarna i sjön Hepari testar en ny sorts bete för mörtfiskarna
Under denna vinter har kylan varit gynnsam för vinterfiskarna. Därför inledde vi också fisket med katsa i sjön Hepari i december. Hepari är en liten, mycket grund och frodig sjö i Kylmälä by i Kyrkslätt. Som fångst tar vi bara vårdfiskarter såsom mört, braxen, björkna, sarv, gers i den mån dessa fås upp. Övriga fiskar släpps tillbaka för att växa till sig. Mörtfiskarna rör sig och äter ganska lite så här mitt i vintern, det verkar som om det passar dem att ligga vid bottnen och lata sig. Som lockbete i katsorna lägger vi en ny sorts bete, vilket borde få fart på just mörtarna.
LUVYs år 2021
Under ett år hinner det hända mycket. Här är ett sammandrag över LUVYs höjdpunkter under år 2021.
Studerande vid Novia fick komma ut på praktiskt arbete inom Kustvattenprojektet
YH Novias studerande undersökta vattenkvaliteten, vattenorganismerna, tillrinningsområdet och vegetationen som en del av Kustvattenvision-projektet. Resultaten från de studerandes undersökningar utnyttjas, då man gör upp en restaureringsplan för Dragsviksfjärden.
Från dikesfångst till burkmört
Användandet av mörtfisk som livsmedel är en stigande trend och på marknaden finns många utmärkta mörtfiskprodukter från fiskpinnar till chips. Burkmört har funnits på butikshyllorna redan rätt länge och alla som har vetat att de smakat på dem har skrutit. Jag skall berätta hur man själv kan tillreda läckert ekologisk superfood och samtidigt förbättra vattendragens tillstånd.
Gulfing efter gösar
Övervakningsforskningen av fiskens rörelser vid Pickalaåns damm fick fortsättning då Egentliga Finlands NTM-central beviljade ett stöd på 15 000 € ur fiskevårdsavgiftsresurserna till projektet, där vi reder ut de vårlekande fiskarnas stigning i Pickala å samt de viktigaste yngelproduktionsområdena. Projektet finansieras också av Kyrkslätt-Sjundeå ås fiskeriområde (5 000 €) samt de kommuner som deltar i Sjundeå å 2030 -visionen (10 000 €).
Vad är det för nytta med öppet vattendata?
Öppet data kan i bästa fall producera nytt data, nya tjänster samt välfärd. Data som man erhåller gratis främjar forskningen och kan öka innovation och administrationens transparens.
Grundvattnet – rent dricksvatten under våra fötter
Grundvattnet är en förnybar naturresurs, men att rena grundvatten är en dyr och långsam procedur. Att följa med såväl grundvattnets mängd som kvalitet är därför av största vikt för att säkra ett rent grund- och dricksvatten även i framtiden.
Från plankdamm till naturenlig fors
I Vihtijoki vid Haimoo by låg en gammal överflödesdamm, som upprätthölls av en dikningssammanslutning, och som fungerade som ett nästan fullständigt vandringshinder för fisk och vattenlevande organismer som försökte ta sig uppströms. Det fanns planer på att restaurera den av träplankor uppbyggda dammen redan i början av 2000-talet, men projektet fullbordades inte. Underlättande av fiskarnas rörelser togs upp på nytt som ett led i det landsomfattande projektet FRESHABIT LIFE IP, där vattendragsrestaureringar och avlägsnande av vandringshinder förverkligas för laxfiskarna och flodpärlmusslorna i Karisåns vattendragssystems område.
Kartering av flodpärlmusslor
I Svartån lever en speciell djurart som kan leva i över hundra år, till och med 200 år. Det är fråga om flodpärlmusslan. Det finns uppskattningsvis några tusen flodpärlmusslor kvar i Svartån.