Räddningsoperationen gällande flodpärlmusslan i Svartån

Finlands sydligaste population av flodpärlmussla lever i Svartån. Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) kan leva upp till 200 år. Den växer långsamt och förökar sig i maklig takt. Svartåns flodpärlmusslor har inte förökat sig på årtionden, eftersom deras levnadsmiljö i Svartån har försämrats kraftigt. Svartåns flodpärlmusslor håller snabbt på att försvinna. År 2010 fanns det ca 3000 musslor kvar men år 2020 var antalet uppskattningsvis endast 1 100 – 1 200 individer.

Man har arbetat aktivt för att rädda Svartåns flodpärlmusslor allt sedan år 2016. Du kan bekanta dig med räddningsoperationen och arbetet som gjorts inom Freshabit LIFE IP-projektet (2016–2022) med hjälp av berättelsekartan.

Man kan förbättra levnadsförhållandena för flodpärlmusslan och övriga organismer, som är beroende av rinnande vatten, genom att restaurera de rinnande vattnen. För att flodpärlmusslorna skall må bra behöver de rinnande, rent vatten samt rena grusbottnar. Dessutom behöver de värdfiskar, laxar eller öringar, där musslornas larver, glokidierna utvecklas till små musslor innan de faller av och fortsätter växa på bottnen. Av den orsaken är även återställandet och förbättrandet av vandringsvägarna för laxfiskarna livsviktigt.

En fullvuxen flodpärlmussla är 10-16 cm lång och lever i medeltal i 120 år. De reproduktionsdugliga musslorna är endast 15-20 år gamla. Då är de ca 5 cm långa. Den äldsta kända flodpärlmusslan uppnådde en ålder av ofattbara 280 år

Man har traditionellt kartlagt flodpärlmusslorna genom att dyka eller med hjälp av vattenkikare.

”Äntligen börjar vattenströmningen öka och bottnen förändras till en botten med grus och små stenar och sinnena skärps. Nu skulle man kunna tänka sig att stöta på en flodpärlmussla och där är den, ensam och stolt vänd mot strömmen. Jag tog varsamt ett stort och ålderstiget exemplar i min hand och granskade det. Exakt ålder är omöjlig att säga utan att söndra skalet, men årsringarna ligger tätt och exemplaret är stort, ca 12 cm långt. Jag lägger varsamt tillbaka musslan på bottnen i den riktning den legat. Även denna gång hittades flodpärlmusslor men färre än tidigare” säger Anu Suonpää-Espinola, Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) vattendragssakkunniga och forskningsdykare.

FRESHABIT LIFE IP-projektets åtgärder gällande flodpärlmusslan kan indelas i omedelbara åtgärder och åtgärder på längre sikt. Med hjälp av skyddsåtgärderna på längre sikt förbättrar man tillståndet i Svartån på det sättet, att de returnerade musslorna klarar sig där utan människans hjälp.

Målet med de omedelbara åtgärderna är, att rädda det bestånd av flodpärlmussla som hotas av att förstöras. År 2016 försökte man samla in glokidie-larver från musslorna, men utan resultat. Inte heller i de undersökta värdfiskarna kunde man finna några larver. Flodpärlmusslornas dåliga kondition kan ha varit orsaken till att de inte förökade sig.

Flodpärlmusslornas räddnings- och rehabiliteringsoperation inleddes genom att skapa en ny musselgeneration vid Konnevesi forskningsstation, där uppfödningen av dem inleddes i laboratorieförhållanden år 2016. Man flyttade 110 musslor till Konnevesi. I uppfödningsbassängerna kan man följa med deras levnadsförhållanden samt justera födotillgången så att de får tillräckligt med föda. Redan efter ett par år släppte man ut de första provrörsynglen i Svartån. Nu följer man med spänning med hur de klarar sig i naturförhållanden.

Det förekommer många olika musslor i Finland, men i Svartån påträffar man samtliga sju arter av stora musslor.