Lantbrukets vattenskydd
Lantbrukets vattenskydd i Västra Nyland
Karta över Västra Nylands vattendragsrestaureringsobjekt >>
Lantbruket har en viktig uppgift: att producera finländsk mat av hög kvalitet till våra matbord. Såsom all annan mänsklig aktivitet, medför lantbruket en belastning på miljön. Lantbrukets största miljöutmaningar finns i anslutning till vattendragen, klimatet och naturens mångfald. Lantbrukets vattenskyddsfrågor är globala och gäller utöver Finland även alla andra länder där man idkar jordbruk. Lantgårdarnas grundpelare är en produktiv jord med god struktur, samt odlarens kunnande. På lång sikt främjar samma åtgärder såväl ett bra tillstånd i naturen som goda skördenivåer.
Lantbruket i Västra Nyland
Västra Nyland är ett gammalt jordbruksområde, där åkerområdena breder ut sig som en mosaik mellan vattendragen, skogarna och åsarna och randformationerna från istiden, vilket skapar en mångformig miljö och landskap.
Enligt Naturresursinstitutets statistik för 2023 fanns det 1 125 lantgårdar i Västra Nyland, även trädgårdsproduktionen ingår i detta. I Västra Nyland finns ca 1 100 lantgårdar.
- Gårdarnas storlek var i medeltal 60 hektar
- Fodervall odlas på ca 15 000 hektar, vårvete (innefattar vårspeltvete) ca 10 000 ha och foderkorn ca 5 000 ha samt kornmalt ca 5 000 ha och höstvete 4 000 ha
- Bondböna (659 ha) och ärter, till vilka hör såväl livsmedels- som foderärter (1 737 ha) är viktiga kvävefixerande växter
Hur kan man hålla kvar mullskiktet och näringsämnena på åkern?
Det främsta målet är, att förhindra att markpartiklarna och de vid dem bundna ekonomiskt viktiga näringsämnena, fosfor och kväve, att urlakas tillsammans med regnvattnet till åar, sjöar och hav. En bra markstruktur slammar inte igen och sköljs inte så lätt ut i det intill liggande diket ens vid ösregn. En hållbar markstruktur fungerar som en buffert då väderleken växlar från torka till regnperioder. En förbättrad markstruktur höjer markens porositet vilket betyder att marken vid kraftigt regn suger i sig vatten och håller effektivt kvar vattnet. Även lagringen av vattnet i markens porer för odlingsväxternas användning förbättras.
Markens struktur förbättras av:
- En fungerande vattenhushållning och täckdikning
- Att marken täcks av vegetation och växter ned djupa rötter
- Växelbruk
- Minskad belastning från däcken
- Minskad markberedning
- Tillsats av organiskt material
- Jordförbättringsmaterial, såsom strukturkalk, fiberslam och gips (Du kan kontrollera vilka områden som är objekt för KIPSI-projektet i NTM-centralens karttjänst. På de områdena är gipset och dess spridning gratis. OBS! Projektet avslutas i slutet av år 2025)