Åtgärdernas planering och tajming

Av åtgärderna inom skogsbruket är det speciellt dikningen, iståndsättningen av diken samt markberedningen som förorsakar vattendragsbelastning. Ofta kan man med ganska små ändringar av arbetssättet minska belastningen betydligt.

Det är vettigt att utföra endast de mest nödvändiga åtgärderna, vilket också sänker kostnaderna. Det är till exempel oftast inte nödvändigt att dika om trädbeståndets volym är tillräckligt stor för att upprätthålla en tillräckligt stor avdunstning. I vissa fall kan gödsling med aska vara ett bra alternativ till dikningen.

På riskobjekt (bl.a. branta och erosionskänsliga områden, grundvattenområden, sura sulfatjordar) är det möjligt att effektivt minska belastningen, om man vid åtgärderna använder lättare metoder. På motsvarande sätt borde man í närheten av vattendrag lämna tillräckligt breda skyddszoner. Strandskogarna har en viktig funktion bland annat genom att de minskar erosionen av stränderna och dessutom kvarhåller de näringsämnen samt ger skugga åt vattendraget samt upprätthåller naturens mångformighet.

Årstiden spelar en betydande roll för att förhindra belastning – under de regniga årstiderna är belastningen betydligt större än under torra perioder. Belastningen kan också minskas genom att planera skogsmaskinernas körrutter så, att man undviker att köra över fårorna samt källområdena. Samtidigt förblir källornas skogar och bäckområdenas kanter i enlighet med lagen orörda.

Som stöd åt planeringen har man utvecklat olika verktyg samt geodatabaser som är tillgängliga för alla. Kartor över skogarnas avverkningsduglighet ger en beräknad uppskattning under vilken årstid man på respektive område röra sig med skogsmaskinerna. Analys av fårorna beskriver dikenas erosionskänslighet och RUSLE-erosionsmodellen å sin sida beskriver erosionskänsligheten efter åtgärderna. Med RUSLE-modellen kan man också utvärdera behovet av bredare skyddszoner än vanligt. Med hjälp av den kan man kan man identifiera de områden som är de mest känsliga för skador i terrängen.
I den efterföljande listan har man samlat länkar och olika material till stöd för såväl skogsägarna som operatörerna inom skogsbranschen.

Information till skogsägarna:
  • MinSkog.fi – Skogsägarnas och skogsbranschens kostnadsfria tjänst
  • PEFC, FSC –Information om certifikaten
  • Fakta om likåldrig skog och kontinuerlig beståndsvård – Finlands skogscentral
  • Suosimulaattori SuSi (på finska) – ett verktyg, med hjälp av vilket man kan beräkna skogens tillväxt/KSK-utsläppen och utsläppen i vattendrag
  • Metson polku – ett frivilligt program som riktar sig till privata skogsägare för att bevara naturvärdena mot ersättning
  • Silva rf:s skogsräknare (på finska) – Föreningen för kontinuerlig beståndsvård Silva rf. har tillsammans med Naturresursinstitutet, Itä-Suomen yliopisto, Arvometsä Oy samt Avoin ry gjort en skogsräknare, med vars hjälp man kan beräkna olika behandlingsmetoders inverkan på vattendragen, lönsamheten, klimatet och naturens mångformighet. Beräkningen kan göras genom att skriva in den önskade fastighetens fastighetsnummer.
Information till stöd för planeringen av åtgärderna: