Forsknings- och projektberättelser
LUVYs forsknings- och projektberättelser
Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) sakkunniga och fältmästare gör provtagningsfärder i olika delar av Västra Nyland, där målet är yt- och grundvatten, sjöar åar och havsområdena. Våra fältmästare, som länge jobbat i branschen, känner till många sådana avkrokar i våra vattendrag, dit inte alla av oss någonsin kommer. I fält är man ibland i snöslask och även under den strängaste köldperioden, men ibland också i solsken, på de större sjöarna i motorbåt, i de mera avlägsna sjöarna i kanot. Ibland kan den perfekta morgonsolen, som stiger över diset i den spegelblanka sjön, som omges av höstens granna färger stanna i minnet för en lång tid! Ett kontorslandskap när det är som bäst!
Våra forskare har i sina hemliga kistor även legendariska fiskehistorier. Dessa och övriga historier i anknytning till LUVYs vattendragsundersökningar vill vi föra fram med denna kollektion av forsknings- och projekthistorier. Välkomna och läsa!
Berättelsesamlingen utökas med nya berättelser, som även publiceras i LUVYs nyhetsbrev, som utkommer en gång i månaden och som du kan beställa i nedre kanten på denna sida. Till den här sidan är det alltså lämpligt att återkomma!
Vattendragsrestaureringar i Västra Nyland
LUVY har sedan länge förverkligat vattendragsrestaureringar i Västra Nyland och under de senaste åren har takten bara ökat. Restaureringar har främst gjorts i anslutning till större projekt på avrinningsområdesnivå via visionerna, En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030, Laxfiskarna till Karisån 2030, Västra Nylands kustvattenvision 2050 samt Västra Nylands vattenvårds vision och strategi. Visionerna har långsiktiga planer för att sätta vattendragen i skick och de har uppgjorts i samarbete med områdets kommuner.
Man har till exempel förverkligat vattenskyddsvåtmarker, restaureringar av strömmande vatten, restaureringar av näringskedjor samt uppföljningar av vattenkvaliteten i Västra Nyland. Man har även uppgjort restaureringsplaner för områdets vattendrag. På kartan ovan kan man klicka fram restaureringsobjekt som LUVY har förverkligat i ditt närområde samt läsa mera om hur de förverkligats.
Förutom LUVY, verkar en stor mängd andra aktörer som utför restaureringar i Västra Nyland såsom traditionellt de lokala sjöföreningarna och delägarlagen samt till exempel Virho, WWF och kommunernas egna projekt. Läs mera om de olika operatörerna under rubriken Vattendragsrestaureringsnätverk.
Det är allt viktigare att tackla dagvattenutmaningarna, då klimatförändringar höjer nederbördsmängderna – vattenskyddsföreningarna stöder kommunerna
Vid HULEVET-projektets slutseminarium i Kervo bekantade man sig med dagvattenlösningar. (LUVY / Raisa Autio) Fyra vattenskyddsföreningar och 13 kommuner har under ca 2två år samarbetat för att utveckla hanteringen av dagvatten samt utöka medvetenheten och kunnandet i...
Dagvattenbelastningens riskområden samt de för belastningen känsliga områdena har identifierats
En sedimentationsbassäng för dagvatten i Hennala i Lahtis (LUVY / Niina Hätinen) Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) har i Lojo, Vichtis och Sjundeå rett ut de områden, från vilka det sannolikt kommer mest dagvattenbelastning till vattendragen samt de för...
Vattenkvalitetskarteringar gjordes i Hiidenvesi sjö – vid karteringarna granskades grumlighet, samt a-klorofyll och mängden blågröna alger
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) kartlade vattenkvaliteten i sjön Hiidenvesi i Vichtis år 2024 med hjälp av kontinuerligt mätande apparatur som fästs på en båt. De uppmätta parametrarna var grumlighet och a-klorofyll samt mängden blågröna alger (cyanobakterier).
Verksamhetsledarens hälsningar: LUVY fyller 50 år – vattenskyddssamarbete behövs nu kanske mera än någonsin
Västra Nylands vatten och miljö rf fyller i år jämna 50 år. Den största bedriften under de första åren var att förena en stor grupp av områdets kommuner, företag, föreningar och övriga aktörer samt att främja ett gemensamt mål: renare vattendrag.
På Vichtis vattendragsdag diskuterade man livligt de eländiga problemen med sjöarnas inre belastning
Sjöarnas inre belastning kan beskrivas som en ond cirkel, där de näringsämnen som sjunkit till bottnen börjar frigöras tillbaka till vattnet då syremängderna i vattnet minskar, vilket sedan leder till att övergödningen accelererar. Övergödningen är oftast ett resultat av den yttre belastningen, som har pågått länge. Övergödningen av många av Finlands sjöar härstammar från många årtionden bakåt i tiden, då avloppsvattnen leddes orenade ut i vattendragen. Även lantbrukets näringsämnen spelar en stor roll.
En stor överraskning under ytan – i vattendragsunderökningar kan man stöta på spännande arter
I juli vid Läppträsket i Karis knyckte sig vår vattendragssakkunniga, då det i en aktiv fälla dök en kraftfull över fem cm lång robust med kraftiga tångliknande käkar försedd larv. En observation om en likadan larv gjorde vår provtagare i augusti i Djupström i Kyrkslätt. Det var fråga om larven av en art tillhörande dykarskalbaggar (Cybister lateralimarginalis) som hör till ordningen skalbackar och familjen dykare.
Vi kan inte ensamma förbättra vattendragens tillstånd – därför vill LUVY försöka göra även företag ivriga att komma med i samarbetet
Västra Nylands miljökluster är ett samarbetsnätverk som dras av LUVY. Medlemskåren utgörs av kommunerna och företag i Västra Nyland. Miljöklustret samlar samman aktörer, som är intresserade av att utveckla sitt miljökunnande tillsammans med andra.
Då näringsämnena hålls på åkern, tackar såväl odlaren som vattendraget
Man utför mycket arbete för att minska vattendragsbelastningen från jord- och skogsbruket, men näringsämnena och de fasta partiklarna, som kommer från jord- och skogsbruket, är fortsättningsvis en stor orsak till övergödningen i de flesta vattendrag.
Inom skogens vattenskydd finns många knep – i september ordas ett seminarium och besök i fält gällande praktiska åtgärder
År 2023 utgjordes över 75 % av Finlands yta av skog, vårt land är proportionellt sett Europas skogrikaste land. Markarealen, som lämpar sig för skogsbruk utgör 20,3 miljoner hektar medan 2,6 miljoner hektar utgörs av tvinmarker.
Vågar man bada? Blågröna alger stör vattendragens användning för rekreation och indikerar övergödning
De blågröna algerna (Cyanobakterierna) är här igen. Väderförhållandena inverkar på en hurudan algsommar, som är på kommande. De mikroskopiskt små blågröna algerna assimilerar såsom växterna men de är ändå bakterier. Många blågröna alger är giftiga.