Forsknings- och projektberättelser
LUVYs forsknings- och projektberättelser
Välkommen att ta del av berättelser från experter och fältmästare vid Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) om provtagning, forskning, evenemang, restaurering av vattendrag och mycket annat.
Vattendragsrestaureringsnätverken: stöd, utförare och samlad information
Då man är orolig för tillståndet i ett vattendrag eller om man i tankarna har en restaureringsidé är det få som vill eller kan komma i gång ensam. Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk samlar utförare samt erbjuder praktiska råd och information om kompanjonskap och finansieringsmöjligheter för åtgärder för att förbättra vattendragens tillstånd.
En titt på den avrinningsområdessakkunnigas arbetsbord: planeringen av en våtmark inleds med bläddrande bland kartor
Hur väljer man objektområdena för vattenskyddsåtgärder? Hur besluter man till exempel om en våtmarks placering? Västra Nylands vatten och miljö rf strävar alltid till att rikta åtgärderna till områden där behovet är som störst och där man kan dra den största nyttan av åtgärderna. Markägaren bestämmer alltid själv hur de egna markerna används. Glädjande många vill främja vattenskyddet på sina marker! Vi strävar till att göra vattenskyddet enkelt för markägaren till exempel vid anläggandet av en våtmark, så att så många som möjligt skulle komma med och värna om våra gemensamma vatten. Åtgärderna medför ofta utöver nytta för vattenskyddet även en fördel för jordbruket och skogsbruket.
Verksamhetsledarens hälsningar: Vattnens tillstånd kan endast bli bättre genom långsiktigt samarbete – Västra Nyland visar modell
LUVYs vattendragsrestaureringsarbete baserar sig på mångåriga samarbetsavtal med områdets kommuner. Raseborgs stad tackade på föreningens 50-års jubileumsfest i augusti 2025 LUVY för gott samarbete speciellt i samband med Svartåns fiskvägsprojekt. (Olga Yli-Hakula)...
Nätverket av fria fåror i Karisån har fördubblats på 10 år
Då Västra Nylands vatten och miljö rf inledde den aktiva restaureringen av strömmande vatten år 2015, fanns det i Karisåns vattendrag uppskattningsvis ca 227 olika vandringshinder i åar av olika storlek, bäckar och mindre rännilar och den totala längden på fria fåror utan vandringshinder, som var tillgängliga för vattenorganismerna var 244,1 kilometer. Kraftverken i Svartån täppte emellertid till hela vattendragets förbindelse till havet.
Det effektiva vårdfisket medförde en synlig förändring i den eutrofierade sjön Enäjärvi
Sjön Enäjärvi i Vichtis är en grund och frodig sjö, som under årtionden har lidit av lantbrukets och samhällenas avloppsvattensnäringsbelastning. Sjöns tillstånd var länge dåligt och blågrönalgsblomningar var allmänna redan i början av sommaren. Ett omfattande vårdfiskeprojekt inleddes år 2022 och dess målsättning var att förbättra sjöns tillstånd genom att avlägsna mörtfisk samt att följa med effekterna på vattenkvaliteteten samt fiskbeståndets och djurplanktonets struktur.
Det är allt viktigare att tackla dagvattenutmaningarna, då klimatförändringar höjer nederbördsmängderna – vattenskyddsföreningarna stöder kommunerna
Vid HULEVET-projektets slutseminarium i Kervo bekantade man sig med dagvattenlösningar. (LUVY / Raisa Autio) Fyra vattenskyddsföreningar och 13 kommuner har under ca 2två år samarbetat för att utveckla hanteringen av dagvatten samt utöka medvetenheten och kunnandet i...
Dagvattenbelastningens riskområden samt de för belastningen känsliga områdena har identifierats
En sedimentationsbassäng för dagvatten i Hennala i Lahtis (LUVY / Niina Hätinen) Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) har i Lojo, Vichtis och Sjundeå rett ut de områden, från vilka det sannolikt kommer mest dagvattenbelastning till vattendragen samt de för...
Vattenkvalitetskarteringar gjordes i Hiidenvesi sjö – vid karteringarna granskades grumlighet, samt a-klorofyll och mängden blågröna alger
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) kartlade vattenkvaliteten i sjön Hiidenvesi i Vichtis år 2024 med hjälp av kontinuerligt mätande apparatur som fästs på en båt. De uppmätta parametrarna var grumlighet och a-klorofyll samt mängden blågröna alger (cyanobakterier).
Verksamhetsledarens hälsningar: LUVY fyller 50 år – vattenskyddssamarbete behövs nu kanske mera än någonsin
Västra Nylands vatten och miljö rf fyller i år jämna 50 år. Den största bedriften under de första åren var att förena en stor grupp av områdets kommuner, företag, föreningar och övriga aktörer samt att främja ett gemensamt mål: renare vattendrag.
På Vichtis vattendragsdag diskuterade man livligt de eländiga problemen med sjöarnas inre belastning
Sjöarnas inre belastning kan beskrivas som en ond cirkel, där de näringsämnen som sjunkit till bottnen börjar frigöras tillbaka till vattnet då syremängderna i vattnet minskar, vilket sedan leder till att övergödningen accelererar. Övergödningen är oftast ett resultat av den yttre belastningen, som har pågått länge. Övergödningen av många av Finlands sjöar härstammar från många årtionden bakåt i tiden, då avloppsvattnen leddes orenade ut i vattendragen. Även lantbrukets näringsämnen spelar en stor roll.