Vid HULEVET-projektets slutseminarium i Kervo bekantade man sig med dagvattenlösningar. (LUVY / Raisa Autio)
Fyra vattenskyddsföreningar och 13 kommuner har under ca 2två år samarbetat för att utveckla hanteringen av dagvatten samt utöka medvetenheten och kunnandet i Nyland och Päjät-Häme. För att minska mängderna regn- och smältvatten samt mängderna skadliga ämnen som transporteras med vattnet som ansamlas blir allt viktigare, då klimatförändringen gör att nederbördsmängderna ökar. Inom HULEVET-projektet, som avslutas i juni, har man grundat arbetsgrupper i kommunerna, som till samma bord samlar yrkesfolk som jobbar med dagvattenfrågor bl.a. från branscher såsom vattentjänstverk, samt markplanering, byggande, underhåll, miljöskydd och planering.
HULEVET-projektets slutseminarium den 15 maj samlade i Kervo och på distans totalt 50 deltagare. I seminariet ingick på förmiddagen en excursion till Kivisiltaområdet i Kervo där man bekantade sig med dagvattenlösningar.
Dagvattenavloppen byts långsamt ut mot mera naturenliga lösningar
Inom Nyland-området känner man ganska bra till de blågröna dagvattenlösningarna, alltså de naturbaserade lösningarna såsom våtmarker och gröna tak, men i bruk tagandet av dem framskrider ännu försiktigt. Noora Juslin från Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å rf presenterade vid seminariet resultaten från sin pro gradu avhandling, enligt vilka de som jobbar med dagvatten upplever det som en utmaning att ta i bruk de naturbaserade metoderna till följd av speciellt brister i kunnandet och bristen på skolning, de ringa såväl personresurserna som de ekonomiska-, stelheten i aktörernas samarbete samt att det ofta inte nödvändigtvis finns utrymme i städerna för den blågröna infrastrukturen.
Enligt Juslins utredning upplever man i allmänhet de naturbaserade lösningarna som bra och man känner till den mångsidiga nyttan med dem.
“De som svarade, och berättade att man prioriterar blågröna lösningar, var också nöjdare med hanteringen av dagvattnen samt hanteringens effekt”, berättade Juslin om sina enkätsvar.
Hanteringen av dagvatten för många ännu en främmande sak
Nivån på hanteringen av dagvatten och praxis är mycket olika i de olika kommunerna. Till exempel för de kommunala beslutsfattarna och kommuninnevånarna kan dagvatten ännu vara en ganska främmande term, och man känner inte till de utmaningar som förorsakas av dagvattnen. Reetta Lehto från Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingfors regionen och Paula Jäntti från Kymijoen vesi ja ympäristö ry berättade att dagvattenprojektet hade ökat medvetenheten om dagvattnen och deras inverkan i kommunerna. Grundandet av dagvattenarbetsgrupper i kommunerna har ökat förståelsen och samarbetet inom kommunerna mellan de olika yrkespersonerna.
Områden som utgör riskområden för dagvatten samt känsliga områden har identifierats
För att kunna minska mängden dagvatten samt mängderna skadliga ämnen som de transporterar, behöver man information om var dagvattenbelastningen uppstår. Västra Nylands vatten och miljö rf:s sakkunniga Niina Hätinen och Maria Kihlström presenterade den kartläggning gällande riskområdena för dagvatten samt områden som är känsliga för belastning som LUVY gjort i Lojo, Vichtis, Raseborg och Sjundeå. Med hjälp av den information kan man rikta dagvattenhanteringsåtgärderna till platser, där de behövs som mest.
– Raisa Autio, sakkunnig i miljökommunikation
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) är en oberoende samarbets- och sakkunnigorganisation i Västra Nyland. Syftet med föreningens verksamhet är, att främja vattenskyddet och med det nära sammanhängande allmänna miljöskyddet inom sitt verksamhetsområde.