Svartåns fiskvägar

Återställande av vandringsförbindelserna – Svartåns fiskvägar

I Svartån finns fyra 5–12 meter höga dammar, vars sammanlagda höjdskillnad är 30 meter.

Svartåns fritt flödande åar och skummande forsar blev ett minne blott i början av 1900-talet, då man började dämma upp för att ta till vara vattenkraften. För industrin var det ett betydelsefullt framsteg, men vandringsfisken och flodpärlmusslorna var de som fick lida. Laxfiskarnas vandring till lekplatserna och ynglens vandring till havet hindrades och forslandskapens organismer försvann.

Karisåns ursprungliga laxstam dog ut på 1950-talet, då ån slutgiltigt dämdes upp i Åminnefors. I vattendragets översta delar kan man eventuellt ännu påträffa små reproducerande öringspopulationer.

För att återställa vandringsförbindelsen i Svartån har man vid kraftverksdammarna byggt fiskvägar. Åns två nedersta fiskvägar som går förbi kraftverksdammarna i Åminnefors och Billnäs togs i bruk år 2020. Översiktsplanerna för fiskvägarna för de övre kraftverksdammarna vid Åkerforsen och Svartåforsen har också blivit färdiga (2022) och för byggandet av dem ansöker man om miljötillstånd enligt vattenlagen från Södra Finlands regionförvaltningsverk.

Byggandet av fiskvägarna har gjorts möjligt genom ett omfattande och långvarigt samarbete mellan kommunerna, staten, företagen, fiskeriområdena och vattenskyddsföreningarna. Fiskvägarna i Billnäs och Åminnefors byggdes som en del av EU:s Life IP-program FRESHABIT-projektet och för att förverkliga dem fick man statens spetsprojektfinansiering. Svartåns fiskvägar förvaltas och för deras användning ansvarar Raseborgs stad. Vattenkraftverken ägs av Koskienergia Oy.

Bassängfiskvägar

I en bassängfiskväg simmar fiskarna från en bassäng till en annan och kan däremellan vila i bassängerna mellan stegen. På bottnen i av bassängerna finns naturstenar av olika storlek. De bromsar upp flödet vid bassängens botten, vilket gör det möjligt för fiskarter, som inte simmar så bra samt kräftdjur, att röra sig längs fiskvägen. Utöver de vertikala öppningarna finns det öppningar där man kan krypa igenom och det kan gynna till exempel nejonögon och ålar.

Fisken hittar fiskvägens ingång med hjälp av den lockande vattenström som kommer från fiskvägen.

Vandringen nedströms

Kraftverksdammarna och kraftverkens turbiner hindrar och stör även fiskarnas vandring nedströms, då de unga vandringsynglen beger sig ut till havet för att växa. Till följd av sin placering lämpar sig fiskvägarna i Svartån även som rutt för de nedströms vandrande fiskarna. Nedvandringsruttens funktion kan förbättras med ett styrstängsel. I Svartån pågår även forsknings- och utvecklingsarbete gällande fiskens vandring nedströms.