I Vichtis vattendragsdag samlades en publik på ca 45 personer. I förgrunden forskare Olga Tammeorg. (LUVY / Raisa Autio)
Sjöarnas inre belastning kan beskrivas som en ond cirkel, där de näringsämnen som sjunkit till bottnen börjar frigöras tillbaka till vattnet då syremängderna i vattnet minskar, vilket sedan leder till att övergödningen accelererar. Övergödningen är oftast ett resultat av den yttre belastningen, som har pågått länge. Övergödningen av många av Finlands sjöar härstammar från många årtionden bakåt i tiden, då avloppsvattnen leddes orenade ut i vattendragen. Även lantbrukets näringsämnen spelar en stor roll.
I sjöarnas bottensediment ansamlas alltså gödande fosfor, som sedan kan lösas tillbaka i vattnet och öka övergödningen. Vad kan man göra åt saken? Vichtis vattendragsdag i kommunhuset samlade 4 december 2024 en publik på ca 45 personer för att lyssna och diskutera den inre belastningens utmaningar.
Forskare Olga Tammeorg från Helsingfors universitet presenterade ett forskningsarbete, där man reder ut möjligheterna att använda sjösediment som gödsel. Tammeorg har utfört forskningsarbete även i sjön Enäjärvi i Vichtis. I skenet av resultaten ser det ut som om områdena med de största fosforansamlingarna skulle kunna finnas i sjöns nordöstra del.
Vid evenemanget diskuterade man huruvida ett aktivt vårdfiske räcker för att få sjön Enäjärvis ekologiska status upp till nivån god, eller skulle någon mera omfattande åtgärd krävas för att förhindra att den inre belastningen göder sjön ytterligare.
Vid evenemanget presenterade man även den sugmuddring som utförts under åren 2009-2011 i Gallträsket i Grankulla, då man avlägsnade stora mängder sediment. Fosforhalten i sjövattnet har efter det sjunkit klart. Avlägsnandet av de fosforhaltiga sedimenten från sjön gjorde alltså att den av avloppsvatten övergödda sjön återhämtade sig snabbare.
Avlägsnandet av sediment och nyttoanvändningen av dessa är – åtminstone tills vidare mycket svårt, eftersom det är svårt att få finansiering för dyra sjörestaureringsprojekt och avlägsnandet av sediment genom sugmuddring kan även förorsaka miljöskador. Dessutom kan det vara omöjligt att använda sedimenten för nyttiga ändamål, om de till exempel är förorenade med tungmetaller.
På Vichtis vattendragsdag presenterade vi avslutningsvis de färska resultaten från 3D flödesmodelleringen av sjön Hiidenvesi. Modelleringens, som LUVY låtit utföras, visar, hur en fördjupning av de grunda och smala sunden i den nordöstra delen av Hiidenvesi skulle inverka på vattenutbytet, transporten av belastningen och vattenkvaliteten i sjöns olika delar. Man har gjort modelleringen, efter som det är nödvändigt att fundera på olika sätt hur man i Hiidenvesi skulle kunna dämpa den inre belastningens olägenheter vid sidan av minskningen av den yttre belastningen. Modelleringen väckte debatt om bl.a. huruvida en muddring skulle kunna vara ekonomiskt möjlig. Dessutom diskuterade man om en muddring skulle inverka positivt på Hiidenvesis belastningsproblem eller skulle det bara jämna ut belastningens effekter i sjöns olika delar.
– Raisa Autio, sakkunnig i miljöinformation
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) är en oberoende samarbets- och sakkunnigorganisation i Västra Nyland. Syftet med föreningens verksamhet är, att främja vattenskyddet och med det nära sammanhängande allmänna miljöskyddet inom sitt verksamhetsområde.
