Rekreationsanvändningen av sjön är mångsidig nu när speciellt friluftslivet i naturen har blivit mera populärt.
Under denna vinter har kylan varit gynnsam för vinterfiskarna. Därför inledde vi också fisket med katsa i sjön Hepari i december. Hepari är en liten, mycket grund och frodig sjö i Kylmälä by i Kyrkslätt. Som fångst tar vi bara vårdfiskarter såsom mört, braxen, björkna, sarv, gers i den mån dessa fås upp. Övriga fiskar släpps tillbaka för att växa till sig. Mörtfiskarna rör sig och äter ganska lite så här mitt i vintern, det verkar som om det passar dem att ligga vid bottnen och lata sig. Som lockbete i katsorna lägger vi en ny sorts bete, vilket borde få fart på just mörtarna.
Utöver industriellt framställt bete tänker vi pröva på mäsk, som blivit över vid framställningen av öl. Vi får se vilkendera som blir mera populär! Mäsken får vi från verksamheten vid en av LUVYs samarbetspartners i Nummela, Kolmen puupään panimo. Vi får se, bör vi ännu precisera experimentet, eftersom vi som bete kan använda mäsk från såväl, lager, pale ale som veteöl skilt för sig.
För att vittjandet av katsorna skall bli så smidigt som möjligt, har vi täckt vakarna med isolerande skivor för att förhindra att de fryser igen. Skivorna håller inte att gå på, så vi har märkt ut platserna med såväl reflekterande plogningskäppar som nätflöten. Inne i plogningskäppen mitt i skivan går en lina ner till katsan, där det finns uppgifter om bl.a. bragdens ägare samt våra egna identifieringsuppgifter. En annan lina är den egentliga lyftlinan, vilken också är dragen genom skivan så, att den inte fryser fast i vakens kant. Med hjälp av två linor säkrar vi, att man får upp katsan även om ena linan skulle gå av.
Tömningen av katsorna bör speciellt vid sträng kyla ske snabbt, eftersom fisken inte hålls vid liv i sträng kyla. Även deras synförmåga lider snabbt. Vi lägger fiskarna i en balja fylld med sjövatten, räknar dem och släpper sedan dem tillbaka i vattnet. Fångsten förs sedan i land och fiskarens grannars husdjur har fått en del av fångsten. Närmare våren förväntar vi oss att fångsterna ökar.
Vi vet alltså, att vattnet har en låg syrehalt, men noggrannare uppgifter om sjöns olika delar har vi inte ännu. Eftersom vi har ett tiotal katsor i användning beslöt vi, att vi mäter vattnets syrehalt och temperatur i fångstvakarna.
Vi konstaterade, att även andra fiskare rörde sig på isen och på basen av hålens storlek tyder det på tidig fångst av lake. Hålen lämpar sig visserligen även för pilkfiske. Att fånga mörtfiskar med pilk är också ett sätt att förbättra fiskbeståndets struktur i sjön och den vägen även vattnets kvalitet.
Som arbetsmiljö för vinterfiske är Hepari ganska behaglig, man vill inte hem i första taget. Med lokala krafter har man gjort såväl skidspår som plogat en bana för övrig rekreation. Att promenera och fördas med sparkstötting går bra medan det kan vara utmanande att skrinna på grund av det vatten, som stiger upp på isen och som sedan då det fryser gör utan ojämn. En känsla av spa-anläggning åstadkommer de sex luftningsaggregat som bubblar på och med vars hjälp man försöker få mera syre i vattnet speciellt nära sjöns botten. Syresättningen kan vara nyttig för fisken speciellt i de djupa delar, dit de har benägenhet att samlas och där det först uppstår syrebrist. Då man rör sig på isen är det bra att minnas, att luftningsaggregaten kan försvaga isen tiotals meter från öppningens kant.
Under kalla dagar får strändernas lövträd en vacker skrud av rimfrost så att kylan inte ens känns. Småfåglar flyger kvittrande från träd till träd. Sjön Hepari är också i fågelhänseende värdefull och därför är den fredad. Snön som samlats på isen erbjuder en möjlighet att identifiera olika spår av djur och en egen hobby kan vara att känna igen de olika djurens avföring. Av dessa är närvaron av mårdhund det mest beklagliga. Det skulle vara befogat med fångst av denna skadliga invasiva art. Observationer av mårdhund och andra invasiva arter kan skrivas in på portalen för främmande arter.
Fiske inverkar på sjöns näringsväv
Sjön Hepari är källsjö i den ostligaste förgreningen av Sjundeå å:s vattendrag. I projektet Effektivering av vårdfisket i västra Nyland (2020-2023), som koordineras av LUVY, förverkligar man i Hepari ett treårigt effektiverat vårdfiskeskede. Med hjälp av det försöker man förändra fiskbeståndet och via det näringsvävens uppbyggnad genom att fånga mörtfisk. Mörtfiskarna äter djurplankton, som i sin tur äter växtplankton. I sjön Hepari är djurplanktonbeståndet såväl mängd- som artmässigt ganska litet, vilket innebär, att det i vattnet samlas växtplankton och alltför stora mängder växtrester i bottensedimenten, som sedan övergöder sjön. Mörtfiskarna bökar också flitigt i bottnen då de söker föda, vilket gör att näringsämnen som sedimenterat på nytt kommer i omlopp och användning i vattnet.
Sjön Heparis restaureringsplan är uppgjord av LUVY inom projektet En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030, som koordineras av LUVY. Vid mätningarna som gjordes innan planen uppgjordes, konstaterade man, att övergödningen förorsakar syrebrist som i sin tur försämrar bl.a. fiskens levnadsförhållanden. Mörtfiskarna klarar sig nog i försämrade syreförhållanden, men t.ex. gäddan, abborren och gösen flyr då syrehalten sjunker. Rovfiskar behövs alltså för att äta mörtfiskarna eftersom dessa i annat fall ökar ytterligare. Vi har framför oss ett ekorrhjul där även rekreationsfisket lider.
Långvariga resultat av vårdfisket kan man få först, då man kunnat minska den yttre belastningen på sjön tillräckligt mycket. Ett sätt är olika konstruktioner såsom våtmarker i tillrinningsområdet där näringsämnena sedimenterar innan de når sjön. Den sista dylika är Tammenoja våtmarken, som förnyades år 2021. Våtmarken ligger i den norra ändan av Hepari. Endast byggandet av nya våtmarker räcker inte, eftersom våtmarkerna kräver skötsel. En ytterligare minskning av sjön Heparis yttre belastning behövs, om man vill påverka kostnaderna för sjöns skötsel.
Till restaureringen av sjön hör visserligen även annat än effektiverat fiske, och om finansieringen det medger därpå följande vårdfiske. En målsättning är förbättring av såväl sjöns ekologiska tillstånd som en förbättring av möjligheterna till rekreationsanvändningen av sjön. En restaurering av Hepari har högsta prioritet, eftersom näringsämnena i vattnet från sjön, som är en av Sjundeå å:s källvattendrag rinner vidare via diket Roonanoja. Restaureringen av sjön är en del av åtgärderna i Sjundeå å 2030 -visionen. Med hjälp av visionen är avsikteten, att senast år 2030 ha åstadkommit en hinderfri och livskraftig Sjundeå å, allt från detta källvatten ända ner till Pickalaviken.
– Tiina Tikkanen, projektarbetare
