Bild: På Vesi.fi-sidorna förenar man uppgifter och prognoser gällande vattendragen och väderfenomen.
Öppet data kan i bästa fall producera nytt data, nya tjänster samt välfärd. Data som man erhåller gratis främjar forskningen och kan öka innovation och administrationens transparens.
Ett bra exempel på effekterna av öppnandet av data för samhället är GPS-positioneringsdata. År 1984 öppnade Förenta Staternas försvarsministerium GPS positioneringsdata gratis för allmänheten. Positionering med hjälp av satelliter har sedermera tagits i bruk inom många områden från trafiken till kartografin samt skapat ett otal applikationer, som idag är helt vardagliga.
I Finland har man under de senaste årtiondena öppnat ett stort antal informationsmaterial. Att dela informationen motiveras med, att informationens värde ökar då den används. Ju fler som kommer åt den öppna informationen desto mera nya ideér och lösningar på olika problem kan då uppstå.
Det finns tillgång till öppet miljödata av alla möjliga slag och de som jobbar med miljöärenden drar nytta av denna information hela tiden i sitt arbete. LUVYs projektarbetare Erkka Laitinen berättar, att han ofta använder öppet data från Finlands miljöcentral såsom avrinningsområdesgranskningar, vattendragens ekologiska tillstånd samt flödesuppgifter.
”Speciellt vattendragens ekologiska tillstånd är en sak som berör många. T.ex. då man vill veta hurudan sjöns kvalitet är vid stugstranden eller vid badplatsen. Dessutom används LUVYs egen Vattnenskvalitet-sida rätt ofta, eftersom man där får bra information om olika sjöar”, säger han.
Vattnenskvalitet.fi-portalen, som grundats och upprätthålls av LUVY baserar sig på öppet vattendragsdata. På portalen publicerar man uppgifter om vattendragen i västra Nyland samt uppgifter om det restaureringsarbete som gjorts för vattendragens bästa. Uppgifterna är fritt tillgängliga och avsedda för alla som är intresserade av vattnens skick.
Genom att dela information har de olika aktörerna bättre koll på vad som redan gjorts eller görs i det egna området samt vems som gör vad. På det sättet kan man undvika överlappande och ibland störande åtgärder och i bästa fall skapa samarbete. Även kommunerna kan dra nytta av Vattnenskvalitet-portalens samlade data t.ex. i samband med planering.
”Jag anser, att det är viktigt att dela information framför allt därför, att det gynnar så många som möjligt samt eventuellt sporrar många att göra mera egna observationer än tidigare samt att även rapportera om sina iakttagelser”, säger Laitinen.
”För egen del delar jag främst vattenkvalitetresultat från kontinuerliga och andra mätningar.”
Att ta vara på observationer från medborgarna är ett effektivt sätt att samla information om vattendragen. Då det finns tillräckligt många enskilda observationer, kan man på basen av dem skapa en allmän bild av t.ex. sjöns algsituation. En sommarstugköpare kan om han vill innan affären görs upp, kolla i vilket skick vattnen kring stugtomten är. Även via Vattnenskvalitet-sidan kan man anmäla ägna observationer gällande vattenkvaliteten.
”Vattendragsdata kan även fungera som en inspiration och sporre att delta i frivillig verksamhet eller genom att finansiellt stöda projekten”, fortsätter Laitinen.
Vattendragen är vår allas gemensamma sak. Därför är det viktigt att informationen är tillgänglig för alla.
Via Vattnenskvaitet-portalen delar man det färskaste forskningsdatat gällande vattendragen i västra Nyland. Man har strävat till att göra sidorna tydliga och lätta att använda. Uppgifterna presenteras på kartor, så att användaren kan kolla de saker han önskar. Dessutom har man på sidorna samlat omfattande information om t.ex. glesbygdens avloppsvatten och miljövänlig trädgårdsskötsel.
”Vattnenskvalitet-sidorna är utmärkta, eftersom man där samlar data av många slag från olika ämnesområden.”
– Miina Rautiainen, sakkunnig
Källor:
LUVY. Vattnenskvalitet.fi-portalen. www.vattnenskvlitet.fi
Finlands miljöcentral. 17/2012. Avoin ympäristötieto – yhteistyön kehittäminen vesistöjen seurannassa. https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/38726/SY17_2012_Avoin_ymparistotieto.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Suomen ympäristökeskus. Kuka käyttää avointa ympäristötietoa. https://www.ymparisto.fi/fi-FI/Envibase/Avauksiablogi/Kuka_kayttaa_avointa_ymparistotietoa(46498
Sidor som delar öppet vattendragsdata:
Länsi-Uudenmaan vesi ja ympäristö ry:n Vesientila-portaali : https://vesientila.fi/
SYKEn Vesistökunnostajan karttapalvelu: https://syke.maps.arcgis.com/apps/MapSeries/index.html?appid=3a9031b0547d43a1b7265d95351abd21
SYKEn, Ilmatieteenlaitoksen ja Tulvakeskuksen ylläpitämä vesitieto-sivusto: https://www.vesi.fi/
Viranomaisten ja kansalaisten havaintoihin perustuva Järvi-meriwiki: https://www.jarviwiki.fi
