LUVYn tutkimus- ja hanketarinat
LUVYn tutkimus- ja hanketarinat
Tervetuloa lukemaan tarinoita Länsi-Uudenmaan vesi ja ympäristö ry:n (LUVY) asiantuntijoiden ja kenttämestarien työstä näytteenoton, tutkimustyön, tapahtumien, vesistökunnostusten ja muiden aiheiden parissa!
En boost för nyttoanvändningen av mörtfisk
Användningen av mörtfiskar som råvara för livsmedel har väckt intresse hos såväl privatpersoner som massproducenter. Mörtfisk är också närmat när den är som bäst. Det finns 19 mörtfiskarter i Finland, av vilka de mest kända säkert är braxen och mört. Dessa båda lämpar sig utmärkt som föda.
Särkikalojen hyötykäyttöön boostia
Särkikalojen käyttö elintarvikkeiden raaka-aineena on herättänyt kiinnostusta niin yksityishenkilöiden kuin myös massatuotannon puolesta. Särkikala onkin lähiruokaa parhaimmillaan. Suomessa on 19 särkikalalajia, joista tunnetuimmat ovat varmasti lahna ja särki. Molemmat näistä sopivat hyvin ravinnoksi.
Somriga minnen från HOLA Lake fältdagarna
Inom Västra Nylands HOLA Lake II –projektet arrangerade man två fältdagar i början av juni. Båda tillfällena gynnades av mycket fint väder. Fältdagarna är så till vida utmärkta, att man då även får göra saker själv. På den första dagen måndagen den 6.6 koncentrerade man sig på den främmande invasiva arten jättegröe samt utförde slåtter på talko. Samma vecka på lördagen den 11.6 höll man igen en Fisk från katsan till köket-dag, då man kunde bekanta sig med fiske med katsa samt hanteringen av mörtfisk.
Kesäisiä muistoja HOLA Lake maastopäiviltä
Länsi-Uusimaan HOLA Lake II –hankkeessa järjestettiin kaksi maastopäivää kesäkuun alussa. Molemmissa tapahtumissa sää suosi erinomaisesti osallistujia. Maastopäivät ovat siitä mainioita, että niiden aikana päästään myös tekemään itse. Ensimmäisessä päivässä maanantaina 6.6. keskityttiin vieraslaji isosorsimoon sekä suoritettiin niittotalkoot. Saman viikon lauantaina, 11.6., pidettiin taas Katiskasta kalaan keittiöön -päivä, jossa päästiin tutustumaan katiskakalastukseen sekä särkikalojen käsittelyyn.
Erfarenheter och kunskaper man fick på kursen i restaurering av rinnande vatten
För några år sedan försökte vi utvidga vårt kunnande och letade efter möjliga kurser i restaurering av rinnande vatten. Av de kurser, som stod till buds, fick vi inte riktigt ut det vi letade efter. Var skulle man kunna hitta en kurs där man skulle kunna fördjupa sitt kunnande ur olika synvinklar, skulle kunna börja planera, pröva på, lära sig via ömsesidig inlärning samt dela med sig av erfarenheterna?
Kokemuksia ja oppeja virtavesikunnostuskurssilta
Muutamia vuosia sitten halusimme muuttaa oppimiskäyrämme kulmakerrointa ja etsimme mahdollista kurssitarjontaa virtavesien kunnostamiseen liittyen. Aiheeseen liittyviltä kursseilta emme oikein saaneet mitä olimme hakemassa. Mistä löytyisi sellainen kurssi, jossa voisi syventää osaamistaan eri näkökulmista, pääsisi suunnittelemaan, kokeilemaan, vertaisoppimaan ja jakamaan kokemuksia?
Fiskarnas ålder har betydelse
Fiskarnas ålder kan bestämmas pålitligt med hjälp av fiskarnas förbenade delar såsom fjäll, vingbenet som ligger bakom gällocket samt otoliterna, hörselbenen som ligger i hjärnan.
Stoppa jättegröe!
Jättegröe (Glyceria maxima) är en 1–2,5 meter hög mångårig gräsväxt, som växer som vidsträckta ljusgröna ofta till hälften flytande bestånd vid vattendragens stränder. Den invasiva arten konkurrerar ut de ursprungliga strandväxterna och den har inga naturliga fiender eller konkurrenter, vilket gör det möjligt att spridas effektivt.
Med käpptest och glastest är det lättare att känna igen blågröna alger
Blågröna alger eller cyanobakterier är mikroskopiska organismer, som likt växterna assimilerar och de förekommer naturligt i vattendragen. Övergödningen och varmt väder gynnar ändå en ökad förekomst av blågröna alger, vilket kan förorsaka massförekomster som stör rekreations- och nyttoanvändningen av vattnet. Massförekomsterna kallas också algblomningar. En del av de blågröna algerna är giftiga.
Keppitesti ja lasitesti auttavat tunnistamaan sinilevän
Sinilevät eli syanobakteerit ovat mikroskooppisia kasvien tavoin yhteyttäviä eliöitä, joita esiintyy vesistöissä luontaisesti. Rehevöityminen ja lämpimät säät kuitenkin edesauttavat sinilevien runsastumista, mikä voi aiheuttaa veden virkistys- ja talouskäyttöä haittaavia massaesiintymiä eli leväkukintoja. Osa sinilevistä on myrkyllisiä.