Forsknings- och projektberättelser
LUVYs forsknings- och projektberättelser
Välkommen att ta del av berättelser från experter och fältmästare vid Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) om provtagning, forskning, evenemang, restaurering av vattendrag och mycket annat.

På Vichtis vattendragsdag diskuterade man livligt de eländiga problemen med sjöarnas inre belastning
Sjöarnas inre belastning kan beskrivas som en ond cirkel, där de näringsämnen som sjunkit till bottnen börjar frigöras tillbaka till vattnet då syremängderna i vattnet minskar, vilket sedan leder till att övergödningen accelererar. Övergödningen är oftast ett resultat av den yttre belastningen, som har pågått länge. Övergödningen av många av Finlands sjöar härstammar från många årtionden bakåt i tiden, då avloppsvattnen leddes orenade ut i vattendragen. Även lantbrukets näringsämnen spelar en stor roll.

Vihdin vesistöpäivässä vilkasta keskustelua järvien sisäisen kuormituksen viheliäisestä ongelmasta
Järvien sisäistä kuormitusta voi kuvata noidankehäksi, jossa hapen huvetessa pohjasedimenttiin vajonneet ravinteet vapautuvat takaisin veteen kiihdyttäen rehevöitymistä. Rehevöityminen on yleensä seurausta ulkoisesta kuormituksesta, joka on jatkunut pitkään. Monen Suomen järven rehevöityminen juontaa juurensa useamman kymmenen vuoden takaiseen aikaan, jolloin jätevesiä laskettiin puhdistamattomina vesistöihin. Myös maatalouden ravinteet ovat isossa roolissa.

En stor överraskning under ytan – i vattendragsunderökningar kan man stöta på spännande arter
I juli vid Läppträsket i Karis knyckte sig vår vattendragssakkunniga, då det i en aktiv fälla dök en kraftfull över fem cm lång robust med kraftiga tångliknande käkar försedd larv. En observation om en likadan larv gjorde vår provtagare i augusti i Djupström i Kyrkslätt. Det var fråga om larven av en art tillhörande dykarskalbaggar (Cybister lateralimarginalis) som hör till ordningen skalbackar och familjen dykare.

Jymy-yllätyksiä pinnan alla – vesistötutkimuksessa voi törmätä jännittäviin lajeihin
Heinäkuussa Karjaan Lepinjärvellä vesistöasiantuntijamme säikähti, kun yhdessä aktiivipyydyksessä sukelteli pontevasti yli viisisenttinen, jykevä, pihtileukainen toukka. Samanlaisesta toukasta näytteenottajamme teki elokuussa havainnon Kirkkonummen Syväjärveltä. Kyseessä oli jymysukeltajan (Cybister lateralimarginalis) toukka, joka kuuluu kovakuoriaisten lahkoon ja sukeltajien heimoon.

Vi kan inte ensamma förbättra vattendragens tillstånd – därför vill LUVY försöka göra även företag ivriga att komma med i samarbetet
Västra Nylands miljökluster är ett samarbetsnätverk som dras av LUVY. Medlemskåren utgörs av kommunerna och företag i Västra Nyland. Miljöklustret samlar samman aktörer, som är intresserade av att utveckla sitt miljökunnande tillsammans med andra.

Vesien tilaa ei paranneta yksin – siksi LUVY haluaa innostaa myös yrityksiä yhteistyöhön
Länsi-Uudenmaan ympäristöklusteri on yhteistyöverkosto, jota LUVY vetää. Jäseninä on Länsi-Uudenmaan kuntia ja yrityksiä. Ympäristöklusteri kokoaa yhteen toimijoita, jotka ovat kiinnostuneet kehittämään ympäristöosaamistaan yhdessä muiden kanssa.

Då näringsämnena hålls på åkern, tackar såväl odlaren som vattendraget
Man utför mycket arbete för att minska vattendragsbelastningen från jord- och skogsbruket, men näringsämnena och de fasta partiklarna, som kommer från jord- och skogsbruket, är fortsättningsvis en stor orsak till övergödningen i de flesta vattendrag.

Kun ravinteet pysyvät pellolla, viljelijä ja vesistö kiittävät
Maa- ja metsätalouden vesistökuormituksen vähentämiseksi tehdään paljon työtä, mutta pelloilta ja metsätalousalueilta tulevat ravinteet ja kiintoaineet ovat yhä suurin rehevöitymisen syy useimmissa vesistöissä.

Inom skogens vattenskydd finns många knep – i september ordas ett seminarium och besök i fält gällande praktiska åtgärder
År 2023 utgjordes över 75 % av Finlands yta av skog, vårt land är proportionellt sett Europas skogrikaste land. Markarealen, som lämpar sig för skogsbruk utgör 20,3 miljoner hektar medan 2,6 miljoner hektar utgörs av tvinmarker.

Metsien vesiensuojelussa on monta niksiä – seminaari ja maastokäynti käytännön toimenpiteistä syyskuussa
Iso Myllylammen metsäkosteikko. (LUVY / Annika Söderholm-Emas) Vuonna 2023 yli 75% Suomen maapinta-alasta oli metsää, maamme on suhteellisesti Euroopan metsäisin maa. Puuntuotantoon soveltuvaa maata on 20,3 miljoonaa hehtaaria ja kitumaata 2,6 miljoonaa...