Vattenområdenas tillstånd kan utöver med hjälp av vattenkvaliteten dessutom undersökas med hjälp av biologiska undersökningar såsom undersökningar av bottenlevande djur. Förändringarna i vattenkvaliteteten kan variera från dag till dag och ibland inom några timmar, men bottendjurssamhällena, som lever i havet, sjöarna eller strömmande vatten, är förhållandevis stationära och förändringar hos dem sker mycket långsammare.
En del av bottendjuren är klart mera känsliga, då det gäller att till exempel utså belastning med fasta partiklar eller syrefria förhållanden. Dessa arter kan man klassa som indikatorarter, vars närvaro indikerar att förhållandena i bottnen är goda. Det finns också andra arter, som drar nytta av, att de klarar sig i sämre förhållanden när det gäller till exempel syret. Dessa så kallade toleranta arter klarar sig i områden där andra arter inte skulle kunna leva, vilket innebär att konkurrensen om föda är mindre.
Provtagningen av bottendjur sker oftast på hösten. I fält konserveras proven i etanol, och det egentliga artbestämningsarbetet görs i laboratorium. Innan man kan börja artbestämma måste djuren plocka från proven, som också innehåller en del dy och annat bottenmaterial.
En del av de bottenlevande djuren är musslor och kräftdjur, som är bekanta för många och som kan artbestämmas även utan mikroskop. Men i proven finns också många olika mindre djurgrupper såsom fjädermyggslarver och borstmaskar och artbestämningen av dessa lyckas inte med bara ögat.
– Anne Lehmijoki, vattendragssakkunnig
