Bild 1. YSI EXO2 Multisond.
Undersökningens målsättning
Sjundeå å är ett av de vackraste å-områdena i Nyland och en betydande del av det ingår i Natura 2000 -programmet. Det är en populär paddlingsrutt och det har rentav kallats för Finlands Amazonas. I artsammansättningen i Sjundeå å ingår bl.a. den genetiskt speciella havsöringsstammen, uttern samt den färggranna kungsfiskaren.
Inom Sjundeå å:s tillrinningsområde finns mycket lantbruk, vilket inverkar på vattenkvaliteten i sjöarna i området, men också på själva ån. För att utveckla uppföljningen installerades i april 2019 mätutrustning, som kontinuerligt mäter vattenkvaliteten. Genom denna metod får man uppgifter om variationerna i vattenkvaliteten, vilket inte är möjligt med hjälp av traditionell provtagning.
Att mäta vattenkvaliteten med hjälp av kontinuerligt mätande apparatur är speciellt bra, då man undersöker kortvariga variationer i vattenkvaliteten, men dessutom är det möjligt, att utöver detta även undersöka långvarigare trender. Inom Sjundeå å har man för avsikt att granska den tidsmässiga variationen i den belastningen med näringsämnen och fast substans, som når Finska viken, belastningens dynamik samt effekterna av restaureringsåtgärderna. För att förbättra tillståndet i vattendraget har man redan gjort och planerat olika åtgärder. Som exempel kan nämnas byggandet av våtmarker, restaureringsplaner för källsjöarna och försök med strukturkalk på åkrar.
Metoder
Genom kontinuerliga mätningar är det möjligt att få uppgifter om vattenkvaliteten nästan i realtid. Mätaren består av en sond och givare som fästs vid den och som strömkälla fungerar en ackumulator. I Sjundeå å finns givare som mäter pH-värdet, temperatur, grumlighet, konduktivitet och mängden klorofyll och cyanobakterier (blågröna alger). Dessutom kan man använda grumligheten vid bestämning av halterna av fast substans och näringsämnen.
I apparaturen finns ett eget inbyggd reningssystem, men mätstationen bör nog rengöras regelbundet, eftersom givarna drar till sig olika mygglarver och alger. Nu och då bör man även ta jämförande prover, som analyseras i laboratoriet. På det sättet kan man säkerställa, att den kontinuerliga mätanordningen fungerar. Då man känner till halterna, kan man med hjälp av flödesvärdena beräkna belastningen. Flödesdata får man från Finlands miljöcentrals mätdamm.
Resultat
Vintern 2019–2020 var exceptionellt mild och i december 2019 noterades ovanligt stora flöden. Flödestopparnas betydelse kan också vara av stor betydelse och belastningen i december 2019 utgjorde nästan 60 procent av den totala belastningen under perioden april-december. Det är också möjligt att belastningstopparna till följd av klimatförändringen i framtiden allt mera flyttas från tiden för snösmältningen till medlet av vintern eller senhösten. Kvalitetsuppföljningen av vattnet fortgår fortfarande och även under sommaren 2020 i samband med störtregn, noterades en betydande inverkan på vattnets grumlighet. Detta ses sannolikt även som en tillfällig ökning av flödet och näringsbelastningen. En kontinuerlig kontroll av vattenkvaliteteten är ett utmärkt sätt, att följa med de till följd av klimatförändringen ökande störtregnens belastningseffekter under olika år och olika årstider.
– Erkka Laitinen
