Med hjälp av nedsänkta träkonstruktioner är det möjligt att fördröja avrinningsvattnets flöden via skogsdiken, och metoden har dessutom gett lovande resultat då det gäller kvarhållandet av näringsämnen. (LUVY / Erkka Laitinen)
Inom skogsbruket har man mera än tidigare börjat fästa vikt vid åtgärder för den humusbelastning som uppkommer. Humus är ett mörkt organiskt ämne, som bildas då växtmaterial bryts ner till torv. Humus gör vattnet mörkare i de nedre delarna av vattendraget, förorsakar igenslamning, övergödning samt förändringar av ljusförhållandena i vattnet och försämrar på så sätt vattendragets tillstånd. Dessutom har i de nyaste undersökningarna kommit fram till, att näringsbelastningen från skogsbruket är större än vad man tidigare trott (se t.ex. Finér ym. 2020).
Av de åtgärder, som görs inom skogsbruket, är de för vattendragen mest belastande åtgärderna dikning, iståndsättning av diken samt markberedning. Då det gäller utdikade torvmarker, blir dessutom belastningen sannolikt bestående på en högre nivå än i kärrmarker i naturtillstånd (Nieminen m.fl. 2020).
De vattenskyddskonstruktioner, som allmänt används inom skogsbruket såsom dikesavbrott, sedimentationsbassänger, rördammar, våtmarker, bottendammar samt ytavrinningsfält, kvarhåller, ifall de är rätt utförda, i hyfsad mån fasta partiklar. En del av konstruktionerna kvarhåller även näringsämnen. Dessutom har man observerat, att funktionen i vattenskyddskonstruktionerna, när det gäller näringsämnen, kan förbättras genom att sänka ner trämaterial i dem (Vuori m.fl. 2021). På det nedsänkta trämaterialets yta bildas en film bestående av bakterier och alger, vilken som sådan utgör föda för till exempel insekter. Dessutom använder bakterierna och algerna, som bildar filmen, vattnets näringsämnen för sin tillväxt.
För att minska belastningen av det organiska kol, som lösts i vattnet, har man emellertid inte ännu kommit på någon effektiv metod. När det gäller nedsänkt trämaterial har användningen av den metoden preliminärt gett lovande resultat, men totalt sett finns det ännu väldigt lite fakta. För att skaffa fram mer information, har LUVY på våren 2023 inlett en kontinuerlig uppföljning av vattenkvaliteten i en dikad torvmark i Vichtis vid en skogsvåtmark, som blev färdig år 2022, och vars konstruktioner har kompletterats med nedsänkt trä. De kontinuerligt mätande instrumenten mäter halterna av organiskt kol och nitrat med en halv timmes intervaller dygnet runt. Mätningarna utförs i såväl det vatten som rinner till våtmarken som det vatten som rinner bort därifrån, vilket gör att man i real tid får reda på vattenkvaliteten i våtmarken samt i vilken mån vattnet renas. Resultaten från de kontinuerliga mätningarna stöds av de vattenprover som analyseras i laboratoriet. Informationen som fås är värdefull, och då uppföljningen pågått tillräckligt länge, kan man dra nytta av resultaten i kommande undersökningar.
Du kan bekanta dig med vattenkvalitetsuppgifterna i vattnet som kommer till våtmarken och det vatten som rinner därifrån på webbsidan vattnenskvalitet.fi.
Källor:
- Finér, L., Lepistö, A., Karlsson, K., Räike, A., Tattari, S., Huttunen, M., Härkönen, L., Joensuu, S., Kortelainen, P. ,Mattsson, T., Piirainen, S., Sarkkola, S., Sallantaus, T. & Ukonmaanaho, L. 2020a: Metsistä ja soilta tuleva vesistökuormitus 2020 – MetsäVesi-hankkeen loppuraportti. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisuja 6. 77 s. Internet-osoite: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-826-7, viitattu 19.6.2023.
- Nieminen M., Sarkkola S., Haahti K., Sallantaus T., Koskinen M. & Ojanen P. 2020: Metsäojitettujen soiden typpi-ja fosforikuormitus Suomessa. Julkaisussa: Suo – Mires and Peat 71 (2020): 205–209.
- Vuori, K.-M., Leppänen, M, Jämsén, J., Vaso, A., Keskinen, E., Hämäläinen, H., Nieminen, M., Huotari, E. ja Solmasuo, J. 2021. Puupohjaisilla uusilla Materiaaleilla tehoa metsätalouden Vesiensuojeluun ja vesistökun-nostuksiin. PuuMaVesi-hankkeen loppuraportti. Helsinki: Suomen ympäristökeskus.
– Erkka Laitinen, projektarbetare
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) är en oberoende samarbets- och sakkunnigorganisation i Västra Nyland. Syftet med föreningens verksamhet är, att främja vattenskyddet och med det nära sammanhängande allmänna miljöskyddet inom sitt verksamhetsområde.
