Om vädret är fint är det lätt att le då man jobbar i fält. Man kan följa med fiskarnas rörelser och beteende med hjälp av fiskar som försetts med en radiosändare. Då en rovfisk äter en fisk som är försedd med en sändare kommer man även åt att pröva preciserat fiske.
Att öppna vandringslederna för fisken genom att t.ex. bygga fiskvägar är en central del av förbättrandet av ett vattendrags tillstånd och uppföljningen är en viktig del av vattendragsrestaureringsverksamheten. Det är viktigt att följa med och utvärdera huruvida de byggda fiskvägarna fungerar så att man vid behov kan finjustera eller ändra systemen så, att de fungerar bättre. Uppföljningen stöder också planeringen.
De byggda och de fiskvägar som håller på att byggas i Finland grundar sig långt på erfarenheter och undersökningar som gjorts utomlands, eftersom det än så länge finns rätt lite information om hur inhemska fiskvägar fungerar. Speciellt när det gäller hur fiskvägarna fungerar för fisk på väg nedströms finns det väldigt lite information, trots att några undersökningar har gjorts under de allra senaste åren. I Finland har man inte heller undersökt hur olika styr- eller lockningslösningar har fungerat för att leda fiskarna till fiskvägen.
I Svartån följer man med fiskarnas vandring och undersöker deras beteende
Svartån erbjuder ypperliga förhållanden för att undersöka, utveckla och utöka erfarenheterna och kunskapen om konstruktioner som förbättrar fiskens vandringsmöjligheter. Vid Svartåns två nedersta kraftverksdammar, Åminnefors och Billnäs, har man byggt (2018-20019) fiskvägar och i Billnäs kraftverkets övre kanal byggde man år 2021 en nedvandringskonstruktion för att leda de nedåt vandrande fiskarna till fiskvägen.
För att utvärdera fiskvägarna samt de olika delarnas och konstruktionernas funktion är utgångsläget, att vi vet hur fisken rör sig och beter sig då den stöter på konstruktioner vid olika strömningsförhållanden. I föreningens projekt har man följt med fiskarnas vandring med olika slag av ekolod, videokameror och med hjälp av fiskar försedda med radiosändare, som lokaliserats såväl för hand som med hjälp av automatstationer.
Gällande Svartån finns det uppföljningsundersökningar från tiden innan man byggde styranordningarna för den nedåtvandrande fisken (Valjus ym. 2017, Karppinen 2017), men man har också fortsatt med den uppföljande undersökningen efter det att styranordningen blivit färdig (Vähä 2021, Karppinen ym. 2022, Vähä ja Tammivuori 2022). Resultaten från undersökningarna och uppföljningarna har redan gett ny information om hur fiskvägarna fungerar och fiskens beteende i en utbyggd å. Vi har lärt oss att strömningsförhållanden har en betydande inverkan på fiskvägarnas funktion, fiskarnas beteende och till och med dödligheten.
Det har visat sig att fiskvägen i Åminnefors lämpar sig för många olika fiskarter förutom som vandringsled även som reproduktionsområde. På basen av observationer är placeringen av fiskvägens mynning i förhållande till huvudströmmen av avgörande betydelse då det gäller att locka fisken dit, speciellt för laxen, och avvikelser i kraftverkets verksamhet kan återspegla sig även på hur fiskvägen fungerar. När det gäller vandringen neråt har man observerat, att dödligheten i kraftverksturbinerna ofta är hög. Den fiskdöd som Kaplan-turbinen i Åminnefors kraftverk förorsakar är emellertid liten och ett större flöde verkar inte att höja dödligheten nämnvärt. I Francis-turbinerna i Billnäs är situationen emellertid en annan och ett större flöde där höjer dödligheten betydligt.
Man har för avsikt att fortsätta med fiskvägsuppföljningen och utvecklingsarbetet då det gäller vandringen nedåt även under inkommande sommar. Under år 2022 har man för avsikt att inleda uppföljningen av Billnäs på samma sätt som man gjort vid Åminnefors (infraröd räknare och videokamera). Även nedvandringskonstruktionen skall utvecklas under inkommande sommar och funktionen undersöks även i fortsättningen. Att finna lösningar kräver utvecklingsarbete. Nedvandringskonstruktionen i Billnäs, som förverkligats av Raseborgs stad, är den första i sitt slag i världen och därför dokumenteras de erhållna resultaten noggrant. Man har knappt några erfarenheter av nedvandringskonstruktioner från kraftverk i Finland.
– Juha-Pekka Vähä, projektchef
