Bild: Under rådgivningsbesöket hjälper rådgivarna invånarna i underhåll av systemet.
På västra-Nylands glesbygdsområde finns en stor andel både fastbosatta och fritidsfastigheter där ansvaret för avloppssystemet och en tillämplig skötsel av dem tillhör invånarna. Det uppstår stora mängder näringsämnen, organiskt ämne och olika tarmbakterier i avloppsvattnet av boende. Dessa belastar vattendragen om reningen av avloppsvattnet är bristfälligt. Kväve och fosfor övergöder vattendragen och det organiska ämnet förbrukar syre i vattendragen. Avföringsbakterierna förstör vattnets hygieniska kvalité och i värsta fall kan bakterierna och virus förorena grundvatten på ett större område. Dessutom kan olika kemikalier och föreningar, som medicinrester och ämnen som används vid öppning av avloppen hamna i avloppsvattnen.
Under åren 2009–2020 har avloppsrådgivare från LUVYs avloppsvattenprojekt för glesbygden besökt specifikt fastigheter på strand- och grundvattenområden samt tätt bebyggda glesbygdsområden i västra-Nyland för att bedöma förnyelsebehovet och skicket på avloppssystemen. Under åren har över 8000 fastigheter fått råd. De viktigaste uppgifterna för rådgivaren är att ge tips om hur systemets underhåll kan förbättras eller hur man går till väga för att skaffa sig ett helt nytt system.
Det mest typiska är att avloppssystemets funktionsförmåga upprätthålls med regelbundet underhåll genom tömning av slamavskiljare. Alltid nu som då kan avloppssystemet kräva även annat än underhåll. Det är speciellt gamla betongbrunnarnas täthet och lockens skick som bör ses över. Med infiltreringsbäddar är det bra att komma ihåg att det inte borde växa träd eller buskar på fältet eftersom rötterna söker sig till det näringsrika vattnet och lätt kan stocka infiltreringsrören. Det är viktigt att komma ihåg att tillsätta fosforbindande kemikalier i markbäddar och minireningsverk för allt avloppsvatten. På detta sätt förhindras näringsämnen att komma ut i jordmånen och vattendragen.
Bedömningsvis uppfyller en tredjedel av avloppssystemen i västra-Nyland inte lagstiftningens krav, varav systemet eller en del av det ska förnyas. De avloppssystem som har två eller tre slamavskiljare, som typiskt är byggda på 70- och 80-talet i Finland, räcker med dagens kunskap inte ens till för att rena endast tvättvatten. Slamavskiljarna i sig själv renar inte näringsämnen från avloppsvattnet, de förhindrar endast det fasta slammet och fettet att föras vidare. En förlängning av slamavskiljarna bör vara ett modernt infiltreringsfält eller markbädd där näringsämnen bryts ner från avloppsvattnet genom en aktiv bakterieverksamhet.
Genom att förnya ett bristfälligt avloppssystem finns det möjlighet att påverka positivt för de egna vattendragen i närmiljön. Om toalettvattnet leds till sluten tank eller det finns en torrtoalett på speciellt strandområden försvinner den stora risken att avföringsbakterierna hamnar i vattendragen. Dessutom har näringsämnen inte en möjlighet att övergöda den egna stranden eller områdets vattendrag. Det lönar sig att undvika helt och hållet att hälla giftiga kemikalier, som olika avloppsgeler, i avloppet.
Karteringsinformation från rådgivningsbesöken under åren 2009–2019 har uppgjorts till områdesvis statistik, områdeskorten, som finns att läsa på karttjänsten. Det går att bläddra på kartan för områdesvis karteringsinformation genom att klicka fram området man vill se närmare på. Från vänstra sidobalken öppnas även grundinformation som är visualiserat i diagram.
– Hanna Keinänen, avloppsvattenrådgivare/expert
