Bild 1: Vår projektarbetare Joonas putsar flodpärlmusslornas bohålor på uppfödningsskivan och flodpärlmusslornas fostermor från Konnevesi, Hanna Suonia, mäter varje mussla individuellt.
I Svartån i det nedersta åloppet av Karisåns vattendrag, lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla. Antalet flodpärlmusslor i Karisåns vattendrag har radikalt minskat och det förutspås att populationen snart kommer att dö ut, utan aktiva räddningsåtgärder. Målet med de åtgärder som genomförs i Karisåns vattendrag är att rädda flodpärlmusslan från utrotning, samt att förbättra dess livs- och förökningsmöjligheter. För att närma sig de här målen, har man som en del av det nationella projektet Freshabit Life IP som grundades 2016, karterat flodpärlmusslans nu kända förekostområden och flyttat musslor till en odlingsanstalt i Konnevesi för att få dem att hämta sig. Dessutom har man karterat och restaurerat lämpliga livsmiljöer för flodpärlmusslorna och deras avkomma inom Karisåns vattendragsområde. För att återföra de till havet vandrande laxfiskarna till Karisåns vattendrag har man inom projektet byggt 2 fisktrappor vid Svartåns nedersta kraftverk. Man har också byggt fiskvägar högre upp i vattendragsområdet och där utvecklas också planer på att omvandla dammar till naturenliga forsar.
De flodpärlmusslor som rehabiliterats vid Konnevesi forskningsstation producerade sin första avkomma år 2018 och larverna utvecklades under ett år fästa vid gälarna på öring, och lösgjorde sig som små musslor under våren 2019. Minimusslorna växer vidare i odlingsanstalter i Austevoll i Norge samt på Konnevesi forskningsstation. Freshabit-projektets arbete för att rädda flodpärlmusslan har nått ett skede, där man testar att låta frukterna av smekmånaden i Konnevesi, dvs. minimusslorna, att vidareutvecklas i sin hemå. Halvvägs in i juni förde vi de små flodpärlmusslorna till sin hemå, Svartån, samt för jämförelse också till Vihtijoki högre upp i vattendragssystemet.
Minimusslorna har nu varit en månad i ån, på en slags skiva med håligheter, var och en i sin egen etta. Vårt projektteam har varje vecka besökt och putsat skivorna. Förra veckan underöktes dock musslornas hålor och deras innevånare mättes. För mätarbetet fick vi hjälp av musslornas fostermor från Konnevesi, Hanna Suonia. Hanna ansvarar för de odlade musslornas välbefinnande vid Konnevesi forskningsstation, och väl har de ju mått i Konnevesi, eftersom vi nu är i det här skedet av projektet. Då vi undersökte flodpärlmusslorna vid Svartån, kunde vi glädjas åt at småttingarna hållits vid liv och vuxit. Storleken hade i medeltal ökat med ca 20 % jämfört med den ursprungliga. Inte för att musslorna ursprungligen var så stora; de minsta var en halv millimeter stora och de största var visst 3 mm.
Det här räddningsarbetet fortsätter med fortsatt uppväxt av flodpärlmusslorna, med restaureringar av livsmiljöer och med uppföljning av funktionaliteten hos de byggda fiskvägarna. Man håller just på att installera en kamera vid fiskvägarna förutom de räknare som tidigare funnits där. Med hjälp av kameran får vi information om fiskarterna. Kanske stiger det också för flodpärlmusslorna livsviktiga laxar och öringar upp längs ån. Men det är en annan historia.
– Juha-Pekka Vähä, projektchef
