Studeranden vid Livia yrkesinstitut gör gäddkarteringar vid Valkoja gäddvåtmark. Den gröna växtligheten i bilden är i huvudsak jättegröe.
Det är maj månad och i strandvegetationen vältrar sig fisk. Gäddorna har inlett sin lek. I sjön Hiidenvesis östra bassänger, Kirkkojärvi, Mustionselkä och Nummelanselkä, har man senast år 2013 undersökt gäddans fortplantning, genom att följa med lektiden. Redan då hade den invasiva arten jättegröe erövrat stora områden av den ursprungliga vegetationen och bildat täta bestånd, in i vilken fisken inte kommer åt att leka. Denna vår inledde man yngelkarteringar i Hiidenvesi sjös östra bassänger, som ett samarbete mellan Hiidenvesi restaureringsprojekt och HOLA Lake II-projektet och samtidigt reder man ut jättegröets utbredning samt dess inverkan i lekvikarna.
Yngeluppföljningen i Valkoja gäddvåtmark i fjärden Kirkkojärvi har fortgått detta år i samarbete med Finlands fritidsfiskare. Man försöker också testa bekämpning av jättegröe med slåtter under olika årstider. Dessutom kartlägger man nya eventuella platser för gäddvåtmarker
Gäddorna har sannolikt en stor betydelse som en naturlig reglerare av fiskbestånden i de mörtdominerade östra bassängerna i Hiidenvesi sjö. Gäddans födoanvändning inom de aktuella områdena undersöks också i år inom Projektet för vårdfiskets effektivering i Västra Nyland. År 2002 gjorde Naturresursinstitutet ett standardenligt nätprovfiske på fjärden Mustionselkä (även på Kiihkelyksenselkä-fjärden), där förhållande mellan rovfiskarna (främst gäddan) och bytesfiskarna fortsättningsvis är svagt. Vid de yngelkarteringar, som görs i år i Hiidenvesi, riktarman in sig på rovfiskfrågorna. Beror de dåliga nätprovfiskefångsterna, då det gäller rovfiskar, på det faktum, att gäddorna är svåra att fånga med i fråga varande metod eller har de försämrade reproduktionsområdena (på grund av reglering och jättegröe) verkligen minskat på mängden gäddor? Kunde de många våtmarker, som byggts inom närtillrinningsområdet, fungera som ”gäddfabriker”?
Gäddans nyss kläckta yngel tillbringar de första veckornas nära lekplatsen. Vegetationen erbjuder viktiga förökningsområden speciellt för gäddorna, för vilka de erbjuder skydd samt fästunderlag efter kläckningen. De omfattande bestånden av jättegröe bildar täta flytande mattor, som inte på samma sätt, som många ursprungliga växtarter, lämpar sig som reproduktionsområden för gäddan. Efter det, att de fäst sig sprids gäddynglen i lekområdet, men avlägsnar sig inte ännu från området. Efter två veckor efter kläckningen kan man identifiera gäddynglen på basen av sin kilformade nos. I det skedet är det rätt ögonblick att kartlägga gäddans lekområden.
Kartläggningen av gäddyngel lyckas traditionellt med hjälp av en vit skiva och en skopa, där man mot den vita skivan kan observera gäddynglen inom områden där de förekommer. Metoden är kvalitativ d.v.s. man kan med hjälp av den vita skivan konstatera, förekommer det yngel eller inte, men noggrannare mängder är svåra att beräkna. I år har man tillsammans med studerande inom fiskerilinjen vid Livia yrkesinstitut utvecklat nya redskap för karteringen av gäddyngel speciellt i grumliga vatten. Man prövar med en grund håv, med vars hjälp man kan få fast gäddynglen och räkna deras antal i förhållande till ytan. Denna kvantitativa metod gör det möjligt att bättre kunna jämföra olika områden.
– Jussi Vesterinen, vatten- och fisksakkunnig & Maj Rasilainen, vatten- och fisksakkunnig
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) är en oberoende samarbets- och sakkunnigorganisation i Västra Nyland. Syftet med föreningens verksamhet är, att främja vattenskyddet och med det nära sammanhängande allmänna miljöskyddet inom sitt verksamhetsområde.
