En våtmark håller på att byggas intill sjön Kaljärvi i Kyrkslätt 2025. (LUVY / Mikko Melasniemi)
Hur väljer man objektområdena för vattenskyddsåtgärder? Hur besluter man till exempel om en våtmarks placering? Västra Nylands vatten och miljö rf strävar alltid till att rikta åtgärderna till områden där behovet är som störst och där man kan dra den största nyttan av åtgärderna. Markägaren bestämmer alltid själv hur de egna markerna används. Glädjande många vill främja vattenskyddet på sina marker! Vi strävar till att göra vattenskyddet enkelt för markägaren till exempel vid anläggandet av en våtmark, så att så många som möjligt skulle komma med och värna om våra gemensamma vatten. Åtgärderna medför ofta utöver nytta för vattenskyddet även en fördel för jordbruket och skogsbruket.
För planeringen av en vattenskyddsåtgärd, såsom en våtmark, krävs emellertid mycket bakgrundsarbete innan man kontaktar intresserade markägare. I det systematiska vattenskyddsarbetet är utgångspunkten en utredning av avrinningsområdet, där den sakkunniga samlar in och sammanställer en stor mängd data om till exempel tillståndet i områdets vattendrag, markanvändningsformer, jordmånens egenskaper, modellerade och uppmätta näringsbelastningsuppgifter och många andra saker.
Största delen av uppgifterna är bundna till en geografisk placering, alltså det är geodata. Då de insamlade uppgifterna presenteras som kartor, klarnar det till exempel från vilka landområden den största delen av näringsbelastningen på vattendragen härstammar. Dessa områden kallas hot spot-områden eller koncentrationer av näringsbelastning eller kritiska belastningsområden. På dessa områden ger åtgärderna mest nytta och ger således mest valuta för pengarna. Efter det koncentrerar sig den sakkunniga i sin granskning på dessa områden och utreder om det i området finns lämpliga platser för våtmarker eller några andra åtgärder. I det skedet kontaktar man också markägare, och ofta hittar man upplysta vattenskyddare, som även inspirerar sina grannar att komma med och skrida till åtgärder.
Granskningen av avrinningsområden har här presenterats förenklat gällande endast ur näringsbelastningens synvinkel. Mängden data som behövs ökar, då man i granskningen tar med även skaldliga ämnen som hamnar i vattendragen, såsom kemikalier, mikroplaster och sjukdomsalstrande bakterier eller om man utvidgar granskningen att även gälla naturens mångformighet eller en dämpning av klimatförändringen samt beredskapen för den.
Man bör dessutom tillägga, att man har även nytta av vattenskyddsåtgärderna även i andra områden än hot spot- områdena. LUVY använder som en vattenskyddaktör även offentlig finansiering vars förutsättning ofta är, att effekterna av åtgärderna är uppskattade och motiverade utgående från en tillräckligt omfattande granskning av avrinningsområdena. Markägare, som idkar jordbruk på privat mark, har tillgång till finansieringskanaler, som har annorlunda kriterier, och då lyckas förverkligandet av en våtmark, ett tvåstegsdike eller förverkligandet av en skyddszon, trots att de egna åkrarna inte skulle ligga inom det kritiska belastningsområdet som LUVYs sakkunniga har definierat.
– Anna Tuovinen, avrinningsområdessakkunnig
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) är en oberoende samarbets- och sakkunnigorganisation i Västra Nyland. Syftet med föreningens verksamhet är, att främja vattenskyddet och med det nära sammanhängande allmänna miljöskyddet inom sitt verksamhetsområde.
