Källor och källområden i Västra Nyland 

Källor uppstår på områden, där grundvattnets nivå ligger på samma nivå som markytan. Beroende på hur vattnet tränger fram, kan man indela källorna i bäckkällor (bäcken får sin början i källsprånget), gölkällor (vid källans bildas en liten göl) samt sipperytor. I de flesta sjöar och åar väller det fram grundvatten utöver ytavrinningen. Vid sipperytor finns sällan synligt vatten, utan till följd av att grundvattnet är nära markytan hålls marken fuktig och vegetation typisk får källor kan förekomma. Som levnadsmiljöer är källorna stabila, eftersom grundvattnets temperatur hålls jämt sval hela året. Som växtmiljö är de en intressant mikromiljö, där vattnet och den omgivande marken står i stark kontakt. I källor kan man hitta en mycket mångsidig flora och fauna, eftersom där kan finnas såväl arter som trivs i såväl rinnande som stillastående vatten samt organismer typiska för torrare marker.  I källornas randområden växer allmänt arter, som är typiska för skogskärr och sumpigare ställen i liten och varierande skala. Som miljöer förekommer inte tjäle i källor och deras mikroklimat skiljer sig från sin omgivning. Källor i naturtillstånd är sällsynta i Finland och en stor del (i södra Finland upp till 90 %) av de små källorna och sipperytorna har förändrats eller förstörts till följd av byggnation eller skogsvårdsåtgärder. Närings- trafik- och miljöcentralen klassificerar grundvattenområden av vars vatten ytvatten och markekosystem är helt beroende (=källor) i en egen E-klass.