Sedimentprovtagning på våren 2022. (LUVY / Jorma Valjus)
Utöver yt- och grundvatten undersöker man i LUVY även vattendragens bottendy dvs. sedimenten. I sedimenten kan man undersöka t.ex. halterna skadlig ämnen. Skadliga ämnen anrikas i bottensedimenten till följd av mänsklig verksamhet till exempel från industrin och avloppsvatten. Till de skadliga ämnena hör bl.a. metaller såsom kvicksilver och bly, polyklorerade bifenyler (PCB-föreningar) och polyaromatiska kolväten (PAH-föreningar). Då de kommer ut i vattnet från sedimentet t.ex. vid muddringar eller deponering av sedimenten på land, kan de skadliga ämnena medföra skada för organismerna. Därför kan det vara behov av att undersöka mängderna skadliga ämnen i sedimenten, då man planerar en muddring och då också reda ut massornas deponeringsduglighet, vilken påverkas av med vilken metod muddringen utförs och på hurudan plats det är möjligt att dumpa muddringsmassan. Förenklat kan man säga, att man vid undersökning av skadliga ämnen i sediment tar sedimentproven med en lämplig sedimentprovtagare, såsom en rörhämtare (se bild), och i laboratoriet analyserar man sedan valda egenskaper och halter skadliga ämnen, som sedan jämförs med de gränsvärden, som anges för dumpningsdugliga sediment. I Miljöförvaltningens direktiv 1/2005 finns det noggrannare beskrivet hur man utvärderar sedimentens dumpningsduglighet.
I sedimenten ansamlas också bl.a. rester av organismer som levt i vattnet, och då deras livscykel har upphört och de har bäddats in i bottendyn. T.ex. mikroskopiskt små huvudkapslar från fjädermyggslarver och kiselalgernas skal bevaras i allmänhet även långa tider i sedimenten. På basen av dessa organismrester, som finns i sedimenten kan man i paleolimnologiska undersökningar utvärdera och tidsbestämma förändringar i organismsamhällens sammansättning samt situationen i vattendragen och omgivningen för hundratals eller tusentals år sedan. Paleolimnologiska undersökningar erbjuder möjligheter att få värdefull information från långt tillbaka i tiden, information som man inte kan få vid undersökningar i real tid. I Västra Nylands område har man undersökt bl.a. sjön Hiidenvesis utvecklingshistoria inom Hiidenvesi restaureringsprojektet som koordineras av LUVY (Weckström ym. 2011) samt i Helsingfors och Åbo universitets undersökningar (Luoto . 2017).
Källor
Luoto T. P., Rantala M. V. ja Tammelin M. H. 2017. Tracking the limnoecological history of Lake Hiidenvesi (southern Finland) using the paleolimnological approach. Water, Air, & Soil Pollution 228: 1–13.
Ympäristöministeriö. 2015. Sedimenttien ruoppaus- ja läjitysohje. Ympäristöhallinnon ohjeita OH 1/2015. 72 s.
Weckström J., Väliranta M., Kaukolehto M. ja Weckström K. 2011. Kurkistus Hiidenveden menneisyyteen – paleolimnologinen selvitys Kirkkojärveltä ja Mustionselältä. Länsi-Uudenmaan vesi ja ympäristö ry. Julkaisu 226/2011. 20 s.
– Heidi Tanttu, vattendragssakkunnig
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) är en oberoende samarbets- och sakkunnigorganisation i Västra Nyland. Syftet med föreningens verksamhet är, att främja vattenskyddet och med det nära sammanhängande allmänna miljöskyddet inom sitt verksamhetsområde.
